Kan vi ställa om infrastrukturen för ett nytt klimat utan att ändra vårt sätt att bygga?
Klimatet har förändrats radikalt de senaste 20 åren. Ett varmare klimat gör att mer vatten dunstar från vattendrag och växtlighet upp i atmosfären. Det leder till fler och häftigare skyfall, och översvämningar.Ändå fortsätter vi bygga våra samhällen på ungefär samma vis som tidigare.
Blötare klimat ställer nya krav på infrastrukturen
Det blötare klimatet ställer nya krav på vår infrastruktur och våra tätorter, som måste klara att ta hand om större mängder nederbörd än tidigare. Annars kommer översvämningarna fortsätta att öka, vilket kommer kosta samhället miljarder.
Myndigheten för Samhällsskydd och beredskap skriver på sin webb att ”skyfall förväntas inträffa allt oftare och bli mer extrema i och med att klimatet förändras”.
Vi vet att vi behöver anpassa oss efter mer nederbörd, men ändå gör vi alldeles för lite - och för långsamt.
Bristande samhällsplanering ger katastrofer
Dag Retsö som forskar om klimathistoria skriver att ”Översvämningar … förvandlas till samhällskatastrofer genom bristfällig samhällelig planering och beredskap”.
Hur kommer dagens politiker att dömas när svenskarna inser att de visste och hade möjliget att vidta åtgärder för att förhindra en samhällskatastrof?
Bra planering men lite verkstad
De flesta kommuner jobbar hårt med planer och utredningar kring klimatomställningen. Men i praktiken så har stora delar av omställningsarbetet fastnat i traditionellt byggande. Den typ av byggande som INTE klarar ökad nederbörd.
Varför är bara stora projekt intressanta?
Det finns kommuner som arbetar aktivt med konsekvensbeskrivningar och strategiutredningar för ett klimat i förändring. De föreslår åtgärder som ofta är väl genomarbetade. Detta gäller i regel bara för nybyggnadsprojekt i stor skala, för det är de projekten som har politisk dragkraft och hamnar i tidningarna.
Men stora projekt är få. De flesta projekt är små.
Våra städer exploateras i små steg
Våra städer exploateras främst genom små stegvisa förtätningsprojekt av befintliga områden. Vi breddar en gata, drar om en väg, bygger ett nytt bostadhus, och bit för bit förtätar vi städerna i en rasande takt.
Vi behöver smart infrastruktur som flyller flera syften samtidigt! - Passable even during high water!
Bristande sammhällsplanering ger översvämningar!
-------------------------------------------------
Vi måste bygga på nytt vis i småprojekten
Om vi ska klara de ökade vattenflödena så måste vi bygga på nytt vis även i alla småprojekt. Annars kommer vi i ännu större grad begränsa vattnets naturliga kretslopp och förvärra klimateffekterna. För vi är på väg att skapa en situation där även ”normal” nederbörd skapar stora problem.
Smart infrastruktur som fyller flera syften samtidigt
Svensk Markbetong har de senaste tio åren, tillsammans med aktörer i branschen arbetat med att utveckla smart infrastruktur som tillgodoser FLERA syften samtidigt. Vi kan bygga gator som tillgodoser samhällets behov av transporter OCH som tar hand om och fördröjer dagvatten. Studier visar att det kommer minska kostnaderna för att avleda dagvattnet och att vattnets naturliga kretslopp gynnas - oavsett vilken skala det är på byggprojektet.
”Ny teknik får inte kosta extra”
Samtidigt finns ofta ett motstånd hos kommunala aktörer, med argumenten att de flesta projekt är för små för att prova ny teknik, och att ny teknik inte får kosta extra. De får heller inte kräva förändringar i planerings- och utförandeprocessen, eller drift och underhåll.
Klokt att testa i liten skala först
Men hur ska vi klara klimatomställningen utan att faktiskt ställa om vårt sätt att bygga?
Och vore det inte ganska klokt att testa ny teknik på små projekt först? De kostar ju mindre och innebär därför mindre risker?
Investera politiskt intresse och resurser
Tjänstemännen som arbetar med de här frågorna på kommunal nivå är ofta väldigt ensamma. Det krävs heroiska insatser för att få ros, och obetydliga misstag för att få ris. Under sådana förhållanden är det riskabelt att sticka ut hakan och föreslå nya metoder. Därför vilar den här frågan mest på politikerna. Kommuner behöver investera politiskt intresse och resurser åt detta, inte bara när det är dags att klippa invigningsband, utan även för att våga prova ny teknik i liten skala som kan ge oss alla ett säkrare samhälle.