Pdf Skapas och laddas ner...
Hamnar automatisk bland nerladdade filer.OK
Betongmarksten tar upp koldioxid från luften. Processen kallas karbonatisering. Eftersom marksten och plattor av betong har mycket yta i förhållande till sin volym, tar dessa produkter upp förhållandevis stor mängd koldioxid från luften. Man kan beskriva processen som att betongen återgår till sitt ursprung som kalksten.
Forskning visar att de betongkonstruktioner som idag finns i Sverige tar upp cirka 300 000 ton koldioxid per år. Det motsvarar 15-20 procent av koldioxidutsläppen som uppstår vid tillverkningen. Genom att förbättra återvinning och karbonatisering efter rivning kan koldioxidupptaget mångfaldigas. Plattor och marksten av betong tar upp koldioxid under hela sin livslängd.
Den svenska cementindustrin har beslutat att utveckla världens första klimatneutrala cementfabrik i Slite på Gotland. När anläggningen driftsätts år 2030 och kommer uppemot 1,8 miljoner ton koldioxid årligen fångas in. Detta innebär att den fabrik som idag står för 3 procent av Sveriges samlade utsläpp till och med kan skapa en kolsänka.
Majoriteten av koldioxidutsläppen från cementtillverkning uppstår när kalksten hettas upp till höga temperaturer, då det samtidigt får sina sammanbindande egenskaper inför betongtillverkning.
Betong har över tid gjort samhällsbyggandet möjligt. Betong är svårt att ersätta då det finns få eller inga ersättningsprodukter med samma egenskaper som betongen. Betongen bidrar dock med stora koldioxidutsläpp. Därför har Betonginitiativet tagit fram en färdplan för hur betongen ska bli klimatneutral senast år 2045. Att återvinna och återanvända betong är ett annat sätt att påverka klimatpåverkan positivt. Naturvårdsverket har fått i uppdrag att utveckla avfallsdefinitionen och reglerna för klassning av avfall för att underlätta återvinning och återanvändning. Utvecklingen går ständigt framåt och redan idag går det att få klimatförbättrad betong, jämfört med konventionell betong har den klimatförbättrade betongen 20-30 % lägre klimatpåverkan. Genom att optimera kraven till stentjocklek har CO2-belastningen ytterligare reducerats med ca 20% för plattor och marksten av betong. En förutsättning för att utvecklingen ska fortsätta gå framåt och för att målen ska uppnås är att marknaden efterfrågar betong som har lägre klimatpåverkan.
I Sverige drabbas vi av klimatförändringarna framförallt genom mera nederbörd och lägre grundvattennivåer. Flera skyfall leder till skador på och hinder för viktiga samhällsfunktioner. Lägre grundvattennivåer påverkar vår dricksvattenförsörjning. Genom att bygga stadens infrastruktur med dränerande markstensbeläggningar minskar skador vid skyfall och grundvattenförsörjningen säkerställs.
Dränerande markstensbeläggningar ger samtidigt lika bra bärighet och lika lång livslängd som traditionella konstruktioner.
Betong kan återvinnas till 100 % eftersom det är ett naturmaterial baserat på berg och sten. Återanvändning av hela plattor och markstenar, t ex när schakt-arbeten sker i gatan, minskar miljöbelastningen. Krossad betong är ett material som är lätt att återvinna och lämpar sig väl att använda som bär- och förstärkningslager i vägöver-byggnader. När betongen, ofta efter mer än 100 år, fyllt sin uppgift kan den därför återvinnas, ofta i form av fyllnadsmaterial.
Vid tillverkning av betong har jungfruliga material till viss del börjat ersättas av återvunna material. Återvunnen krossad restbetong används som ballast och slagg och flygaska används som alternativa bindemedel som delvis ersätter cement.
Betong med titandioxid kan bryta ned luftföroreningar genom fotokatalytisk reaktion. Betong kan då bidra till att reducera kväveoxider i luften i utsatta miljöer, till exempel i städer med gator där gällande utsläppsnivåer överskrids.
I en utvärdering från Amiralsgatan i Malmö kunde markstensbeläggningen, som täcker en yta på 250 kvadratmeter vilket motsvarar 10 % av den totala vägbredden på 28 meter, minska kväveoxidhalten med 5 %. Detta motsvarar utsläpp från 2000 fordon/dygn.
Betong tillverkas av berg, grus, cement och vatten. Huvudråvaran i cement är kalksten. Betong tillverkas med andra ord av ämnen som finns i naturen. Återvunna restprodukter från industriella processer, till exempel slagg och flygaska, kan också ingå. Betong innehåller inte utfasningsämnen eller andra ämnen klassade som farliga för hälsa eller miljö.
Det pågår också en gradvis utfasning av naturgruset i svensk betongtillverkning. Redan idag använder många tillverkare enbart krossad ballast i betongtillverkningen.
Ett tillgängligt samhälle är ett högt ställt, men nödvändigt och självklart, politiskt mål. Markprodukter ger en stor flexibilitet att utforma ytan för alla som skall vistas i stadsmiljön.
För personer med nedsatt orienteringsförmåga kan en tydlig struktur med enhetliga färger, kontraster eller kombinationer av små och stora plattor förbättra orienterbarheten. Taktila plattor, eller ledstråks- eller orienteringsplattor, ger riktningsinformation till synskadade. Gångväg i marksten erbjuder jämnhet, friktion och kontrast.
Betongens estetiska möjligheter är i princip obegränsade där bara fantasin sätter gränser vilket ger stort utrymme för arkitektur och gestaltning. Färg, form, mönster, ytstruktur med mera kan varieras och utformas på många olika sätt. Markbeläggningar ger stora möjligheter att skapa en vacker stadsmiljö och identitet. En markstensyta är hållbar över tid och kan ge ett estetiskt tilltalande helhetsintryck: Markens beläggning är vid första anblicken en estetisk upplevelse, men den utger även ett stöd för vår orientering. Det finns flera olika faktorer som påverkar beläggningen och helhetsbilden. Mönster och färg är de mest uppenbara faktorerna, men även formatet, ytstrukturen och fogarna används för att påverka beläggningens arkitektoniska uttryck. Plattor och marksten av betong erbjuder stora möjligheter till gestaltning av stadens golv.
Upp till 30 km/h orsakas bullret huvudsakligen av bilarnas motorljud. Därför kan man oftast inte uppmäta några större skillnader i ljudnivåer utomhus mellan asfaltbeläggningar och markbetongbeläggningar. Vid högre hastigheter dominerar buller från kontakten mellan bildäcket och vägbanan över bilens motorljud. Vid 50 km/h är ljudnivån ca 5 dB högre än vid 30 km/h. Mätningar visar att en beläggnings ljudnivå då beror på dess ytstruktur. Jämförandemätningar för asfalt- respektive markbetongbeläggningar visar att ljudnivån normalt är ungefär densamma. Då ytstrukturen på markbetongytor kan varieras genom val av stenstorlek, stenens format och läggningsmönster, skiljer sig mätresultaten för olika markbetongbeläggningar mer från varandra än vad olika konventionella asfaltytor gör. Det finns alltså möjligheter att komma ner till ännu lägre ljudnivåer för markbetongbeläggningar genom att optimera läggningsmönster och stentyp.
Belysning synliggör staden efter mörkrets inbrott. Belysningen är en viktig del i att skapa miljöer, framhäva stämningar, förtydligar och ökar trygghet och säkerhet. Belysningen utses vad som ska framträda och hur en plats ska uppfattas under den mörka delen av dygnet. Genom att använda en ljus beläggning, i kombination med belysning, är det möjligt att öka trafiksäkerheten vid t ex övergångsställen, gångvägar. Drygt en fjärdedel av kommunernas drift och underhållskostnader för vägnätet utgörs av kostnader för gatubelysning. Ljusa beläggningar, av t ex betong, innebär stora energibesparingar. Belysningen är viktig vid utformning av industriytor och kan stå för en stor del av driftkostnaderna. Markbetongprodukter har en betydligt högre ljushetsgrad (reflekterande förmåga) än t.ex. asfalt. Det betyder att en markstensbeläggning inte kräver samma höga belysningseffekt som en asfaltyta. Utländska mätningar på markstensbeläggningar visar att ljusreflektionen normalt är 2 till 3 gånger större än för asfalt beroende på betongens färg. Även beräkningar från kommunala ytor i Sverige visar att vid val av ljusa markstensbeläggningar i stället för asfalt kan man med bibehållen trafiksäkerhet halvera driftskostnaderna för belysning.
På grund av markbetongbeläggningens fogar upplever bilföraren svaga vibrationer som vanligtvis gör denne mer uppmärksam och kan bidra till att en lägre hastighet hålls. Genom att arbeta systematiskt med mönster och färg kan tydliga signaler sändas till trafikanterna. Med ett medvetet val av olika specialplattor och marksten kan ökad orienterbarhet och andra förbättringar åstadkommas för de funktionshindrade. För varje gatutyp i reformprogrammet Säkrare trafikmiljö i tätort föreslår Svensk Markbetong ett lämpligt utförande med avseende på beläggningsmaterial, vilket skapar de efterfrågade tydliga signalerna för trafikanterna. Användningen av ljusa beläggningar bidrar också till en ökad trafiksäkerhet.
Utförda tillståndsuppföljningar av markstensytor visar att beläggningarna i regel har mycket lång livslängd. I de fall skador har inträffat har dessa uppkommit under första året och i regel berott på fel vid projektering eller utförandet. Ytor med bra funktion under första året kommer i regel att fungera bra även i fortsättningen. För att säkerställa lång livslängd och låga underhållskostnader är det vid projekteringen och utförande särskilt viktigt att utforma markstensytorna så att man säkerställer inspänning och dränering samt att man kompletterar med fogmaterial vid behov.
Saknas fogmaterial i fogarna kan detta reducera samverkan mellan de enskilda stenarna. Dessutom tränger vatten lättare ned i konstruktionen.
Otillräcklig dränering kan leda till att vatten blir innestängt och stående i sättlagret. Detta medför risk för instabilitet i sättlagret och fara för deformationer.
Otillräcklig inspänning av markstensytan på grund av dålig förankring av kantstöd kan leda till horisontell förskjutning av markstenarna och förlust av fogmaterial.