Välkommen till Svensk Markbetong

Föreläsning om BGG-system med Erik Simonsen (Svensk Markbetong/Cementa) och Kent Fridell (Edge). Om bärighet och vatten, dränerande markstensbeläggningar, öppna konstruktioner, materialegenskaper och ett svenskt forskningsprojekt.

BGG, eller Blå-Grön-Grå, är ett mångfunktionellt system där infrastruktur för dagvatten, vegetation och hårdgjord yta (B = dagvatten, G = vegetation och G = hårdgjorda ytor) är integrerat i en och samma konstruktion med öppet förstärkningslager som bas.

Klimatförändringarna ställer nya krav på kommunernas dagvattenhantering. I Uppsalas nybyggda stadsdel Rosendal har innovativa blå-grön-grå lösningar testats i full skala – lösningar som både kan hantera skyfall, rena vattnet och förbättra miljön för stadens växtlighet.

De innovativa lösningar för dagvattenhantering har framtagits inom ramen för det Vinnovafinansierade projektet "Hållbara, urbana, multifunktionella dagvattenkonstruktioner", där Svensk Markbetong har varit en av parterna. Ansvarig arkitektbyrå för de blå-grön-grå dagvattensystemen har varit Edges i Malmö. 

Läs mera på Rise hemsida. Länk hittar du här:

Länk till Arkitektbyrån Edge och andra projekt med blå-grön-grå lösningar hittar du här:

Foto: Edge

I Svensk Markbetongs teknikblogg tar vi för oss olika aspekter av projektering, utförande, drift och underhåll av konstruktioner med plattor och marksten av betong.

Det kan vara ämnen kopplat till utförande som inte behandlas utförligt i våra handböcker eller andra regelverk, till exempel AMA. Det kan också vara mera teoretiska ämnen som till exempel hur du beräknar trafikklass.

Kort och gott allt som rör byggande med plattor och marksten av betong, och lite till, platsar i bloggen.

Har du ett ämne du tycker behöver fördjupas eller belysas mera än vad som finns i våra handböcker? Upplever du att olika regelverk och anvisningar ger motstridiga riktlinjer? Tveka inte! Hör av dig till oss!

Ett urval av bloggarna:

• Kan vi ställa om infrastrukturen för ett nytt klimat utan att ställa om vårt sätt att bygga?
• Sätter fogarna igen i dränerande beläggningar?
• Betongmarksten tar upp koldioxid från luften!
• Vad är trafikklass?
• Därför är det viktigt att använda rätt trafikklass!
• Så estimerar du trafikklass för yta i stadsmiljö.

Bloggsidan hittar du här →  

Vårt samhälle står inför väldigt stora utmaningar, nu när vi ska försöka övergå till ett mer hållbart samhälle där vi ska bo tätt och kompakt. Vi har stora utmaningar kring föroreningsbelastning i dagvatten, stora flöden och volymer som vi måste ta hand om och reducera kraftigt.

2011 startades ett världsunikt projekt kallat ”Klimatsäkrade städer” av Svensk Markbetong tillsammans med RISE, Edge, Vinnova och en lång rad företag, kommuner och forskningsinstitut. Syftet med projektet var att arbeta fram lösningar för hur dagvattenhantering, växtlighet och transportbehov kan integreras i en och samma infrastruktur, istället för som tidigare där varje behov har sin egen lösning. Ingen annanstans har så många konstruktioner provats i ett och samma projekt. Här har vi integrerat alla tre infrastrukturer; dagvatten, vegetation och hårdgjorda ytor för transport, till ett system med öppet förstärkningslager som bas.

För rapporter, dimensioneringsverktyg och erfarenheter från byggda anläggningar, besök www.klimatsakradstad.se  eller läs mera i Svensk Markbetongs egen handbok.

Läs mera om filmen och hitta andra guider här!

Experiment: Stenmjöl vs Stenflis!

En stor förändring i vår bok och i AMA-anläggning 20 är kravet på vilket sättmaterial du ska ha under dina plattor och markstenar. Här är en video som visar varför de kraven har förändrats. 

Läs mera i Svensk Markbetongs handbok här →

Läs mera om filmen och hitta andra guider här →

Byggnation av 2800 kvadratmeter dränerande beläggning i Vara, Västra Götaland. Konstruktionen är helt utan brunnar, dräneringsledningar och ytliga vattenvägar, vilket ger mycket låga byggkostnader! Ytan är också helt utan fall! Perfekt när man behöver stapla på höjden!

Samtidigt gör man miljön en stor tjänst eftersom konstruktionen fördröjer och renar regnvattnet inne det förs vidare till dagvattensystem eller bildar nytt grundvatten.

Projektör Christoffer Allenby, Astrimant Entreprenör: Astrimant Byggherre: Henrik Darius Fastigheter AB För: Jem&Fix, Varaxxx

Läs mera →

Ladda ned handboken  →

I dränerande konstruktioner används mycket öppna material som kan magasinera 25-40 % av sin volym i vatten. Dvs i en 5 m bred gata kan upp till 1000 liter vatten magasineras per löpmeter gata. Detta motsvarar 200 mm nederbörd. Konstruktioner med full infiltration används på terrass av relativt öppna material t.ex. sandig eller grusiga moräner. Nederbörd infiltrerar snabbt ned igenom beläggningen och ned i förstärkningslagret. Vattnet börjar sedan infiltrera långsamt ned i undergrunden samtidigt som det mera öppna förstärkningslagret fylls upp och fungerar som ett fördröjningsmagasin. Hur länge förstärkningslagret är vattenfylld beror på terrassens egenskaper och hur snabbt vattnet infiltrerar ned i denna. Fördelen med denna konstruktion är att den är billig att utföra och kräver inga dräneringsrör eller annan form av avvattning av överbyggnaden.

Läs mera →

I dränerande konstruktioner används mycket öppna material som kan magasinera 25-40 % av sin volym i vatten. Dvs i en 5 m bred gata kan upp till 1000 liter vatten magasineras per löpmeter gata. Detta motsvarar 200 mm nederbörd. Konstruktioner med partiell infiltration används på terrass av relativt täta jordarter. Nederbörd infiltrerar snabbt ned igenom beläggningen och ned i förstärkningslagret. Vattnet börjar sedan infiltrera med en långsammare hastighet ned i undergrunden samtidigt som det mera öppna förstärkningslagret fylls upp och fungerar som ett fördröjningsmagasin. Om terrassmaterialet har mycket låg infiltrationsförmåga kan ett strypt utflöde leda bort delar av nederbörden till befintligt VA-system. Om man vill begränsa fördröjningsmagasinets storlek eller ha noggrann kontroll på förstärkningslagrets tömningstid kan överbyggnaden breddas vid en given nivå. När nederbörden avstannar töms förstärkningslagret genom infiltration till terrassen och eventuellt via strypt utflöde till närliggande VA-system. Fördelen med detta system är att det kan användas på nästan alla typer av terrassmaterial och att det ger stor kontroll på fördröjning och tömningstid av överbyggnaden.

Läs mera →

1. Fördröjning av flödestoppar vid intensiv nederbörd. Det avlastar dagvattensystemet betydligt.
2. Upp till 100 % infiltration av dagvatten. Det fördröjer eller förhindrar avrinningen och minskar risken för skador på intilliggande konstruktioner vid intensiv nederbörd.
3. Reducerar eller eliminerar behovet av dräneringsledningar. Om dagvattnet kan exfiltreras till befintlig undergrund minskar behovet av dräneringsledningar betydligt.
4. Eliminerar kvarstående vatten på ytan. Eftersom allt ytvatten infiltreras i överbyggnaden kommer inget kvarstående vatten samlas i ytliga svackor eller hjulspår.
5. Bärighet som motsvarar traditionella överbyggnader. Moderna byggtekniker och material, kunnigt utförande och kontroll ger samma förutsättningar som traditionella överbyggnader med avseende på bärighet och livslängd.
6. Dränerande markstenskonstruktioner är inte mera känsliga för frost och tjäle än andra konstruktioner.
7. Vattenbalansen mellan luft och mark bibehålls på en naturlig nivå. Detta innebär att dränerande markstensbeläggningar inte bidrar till ”Heat Island”-effekten på samma sätt som en tät, mörk asfaltbeläggning gör.
8. Bidrar till grundvattenbildningen i städerna. Genom att låta magasinerat vatten långsamt exfiltrera via terrassen tillförs nytt vatten till grundvattnet på ett naturligt sätt.
9. Filtrerar och fångar upp ej nedbrytbara föroreningar (exempelvis tungmetaller och sediment). Upp till 95% av dessa fångas upp i överbyggnadens övre delar, framför allt i sättmaterialet.
10. Genom biodegradering renas vattnet på sin väg vidare ned i undergrunden. De flesta av det moderna samhällets föroreningar, båda organiska och oorganiska kemikalier, utsätts för nedbrytning (biodegradering) av enzymer genom mikroorganismers aktivitet.

Läs mera →

Pågående klimatförändringar skapar utmaningar för ett samhälle i utveckling. Städernas förtätning och samhällets behov av transporter kräver en allt snabbare utbyggnadstakt av hårdgjorda ytor. Städernas förtätning ökar ytavrinningen, minskar naturliga avrinningsområden och grönområden, samt ökar påfrestningarna på dagvattensystemet. Den ökade översvämningsrisken drabbar  bebyggelse, vägar, järnvägar, och VA-system. Dricksvattenförsörjningen riskerar till exempel att slås ut genom förorening av vattentäkter eller genom ledningsbrott.

Med traditionell byggteknik i kombination med förändring i klimatet riskerar vi dock att förvärra situationen. En viktig aspekt med traditionell byggteknik är att vatten alltid måste ledas bort från konstruktionen eftersom använda material normalt förlorar bärighet vid närvaro av vatten. Följaktligen har så täta material som möjligt använts.

Genom att obetänksamt bygga traditionella täta konstruktioner skapas oflexibla system som bidrar till ökade föroreningar till recipient, försvårar livsbetingelserna för stadsträd och överbelastar VA-systemen. Med dränerande markstenskonstruktioner kan dagvattnet renas, grundvattenförsörjningen säkerställas och 100-årsregn omhändertas.

Läs mera →

I AMA Anläggning 20 introduceras två nya koder som anger krav på material till bär- och förstärkningslager i en överbyggnad som har ett dränerande ytlager och där obunden överbyggnad ska fördröja och dränera bort dagvattnet. Samtliga material ska vara deklarerade enligt SS-EN 13242. Viktigt för dessa är att mängden material under 2 mm sikt begränsas till max 5 procent för att ge hög permeabilitet och utrymme för magasinering av dagvatten. Av bärighetsskäl är mängden material mellan 2 och 4 mm viktig och som riktvärde bör minst 10 procent passera 4 mm sikt.

Även befintlig kod och rubrik DCG Markbeläggningar har reviderats och anpassats till öppna dränerande konstruktioner. Framför allt gäller det tabell AMADCG/1 som anger kornstorleksfördelning för sätt- och fogmaterial. För att handboken, AMA eller andra underlag ska gälla i enskilda projekt måste de åberopas i de avtal som upprättas mellan beställaren och entreprenören.

Koder i AMA Anläggning:
DCB.24 Förstärkningslager till konstruktion med dränerande beläggning
DCB.33 Obundet bärlager till konstruktion med dränerande beläggning
DCG Markbeläggningar

Läs mera →

Sättlager är en mycket väsentlig del av beläggningen och det är mycket viktigt att rätt material avänds. Sättlagret ska bestå av ett 30 mm jämntjockt lager för obunden överbyggnad och ett 30–50 mm lager för bunden konstruktion. Kornstorleksfördelning för sättmaterial till obundna konstruktioner ska vara 0/5 enligt AMA DCG/2 eller 2/5 enligt AMA DCG/1. Kornstorleksfördelning för sättmaterial till dränerande konstruktioner och konstruktioner med bundna bärlager ska vara 2/5 mm enligt AMA DCG/1. Det är viktigt att i AMA angivna gränsvärden inte överskrids. Stenmjöl ska inte användas som sättmaterial.

Läs mera →

Under arbetet med uppdateringar av handboken "Beläggning med plattor och marksten av betong" blev det tydligt att en uppdatering av koderna för beläggningar av marksten och plattor i AMA-Anläggning 17 var ett måste. Inte bara för legitimiteten i den nya handbok utan också för att alla förfrågningsunderlag kopplade till AMA inte skulle innehålla direkta felaktigheter.

2017 bjöd Svensk Byggtjänst in Svensk Markbetong till att delta i arbetsgruppen Utemiljö och grönytor som ansvarar bla för plattor och marksten av betong. 

Arbetet har pågått i två år och blev klart den 13:e december 2019 och innebär att handboken nu går hand i hand med de krav som ställs i AMA-Anläggning 20. Utöver överensstämmelse med AMAs beskrivningstexter erbjuder handboken fördjupad information kring varje aspekt av beläggning med plattor och marksten av betong. Tillsammans ger AMA och handboken ett gediget underlag för fackmannamässigt utförande. 

AMA Anläggning 17 går i tunnan... när AMA 20 är på väg in....

Att bygga med plattor och marksten av betong är enkelt och följer du råden nedan kommer du få en beläggning med god funktion under mycket lång tid!

Läs mera →

.

En skillnad mellan plattor och marksten är att markstenen normalt läggs i mönster, som i kombination med dess format skapar låsning mellan stenarna. Låsningen förhindrar glidning, ger bättre lastöverföring mellan stenarna och därmed en beläggning med högre bärighet. I en plattbeläggning skapas inte denna låseffekt i motsvarande grad. Dimensionering av plattbeläggningar, och därmed också hela konstruktionen, är mer direkt relaterad till plattans egenskaper och dimensioner. För att göra det enklare att besluta vart plattor av betong får läggas har Trafikklass 1 delats in i två nya Trafikklasser, Trafikklass 1a och Trafikklass 1b.

Läs mera →

Fogen är en mycket väsentlig del av beläggningen och det är mycket viktigt att rätt material används. Marksten och plattor läggs med 2–5 mm bred fog. De justeras för att hålla rätt fogbredd och för att linjer i förbandsläggning ska harmonisera. Mot fasad, granitbeklädd trappa eller dylikt ska fog vara 10–20 mm. Fog mot inspänning och kantstöd ska vara 2–5 mm. Kornstorleksfördelning för fogmaterial ska vara 0/2 mm enligt AMA DCG/3.  Fogmaterial till dränerande konstruktioner ska ha kornstorleksfördelningen 2/5 mm enligt AMA DCG/1. Det är viktigt att i AMA angivna gränsvärden inte överskrids.

Läs mera →

Av tradition har obundna bärlager normalt rekommenderats. Nu kan du minska spårutvecklingen med bundna bärlager. Om trafiksituationen medför att beläggningen utsätts för långsamtgående tunga fordon i samma hjulspår kan bundet bärlager (Ag) användas eftersom det fördröjer  spårdjupsutvecklingen. Observera att en reducering av förstärkningslagrets tjocklek därför inte är det primära målet Förutom minskad spårbildning ger bundet bärlager ett stabilare fundament för beläggningen. Därigenom minskar risken för att plattor och stenar med tiden flyttar på sig. Plattor och stenar som hamnat ur position skadas lättare av trafik, DoU-fordon och genom betongkontakt.

Läs mera →

Det enda som behövs för att dimensionera en markstenskonstruktion är klimatzon, terrastyp och trafikklass.  Trafikklass kan du beräkna direkt i dimensioneringsverktyget eller ta hjälp av beräkningsmodulen ”Trafikklassanalys”. Sedan använder du dimensioneringsverktyget ”Kommunalyta” för att ta reda på konstruktionens tjocklek. Med rätt vald konstruktion har markstensytor lång livslängd. De val du har att göra är: vilken sten eller platta, tjocklek, bundet eller obundet bärlager. Oavsett vad du väljer så hjälper detta dimensioneringsverktyg dig att bygga rätt. Observera att dimensioneringen endast behandlar vertikala krafter. Horisontella krafter såsom vridande och inbromsande fordon fångas upp med hjälp av inspänningar, mönster, markstenens form och fyllda fogar.

Läs mera om trafikbelastning →

Dimensionera kommunalyta →

Gör din egen trafikklassanalys →

Markens beläggning är vid första anblicken en estetisk upplevelse, men den utger även ett stöd för vår orientering. Det finns flera olika faktorer som påverkar beläggningen och helhetsbilden. Mönster och färg är de mest uppenbara faktorerna, men även formatet, ytstrukturen och fogarna används för att påverka beläggningens arkitektoniska uttryck.

När man analyserar upplevelsen av beläggningen brukar man utgå från tre olika perspektiv. Långt håll, påverkas av ytans färg och mönster. Nära håll, påverkas av ytans geometri tillsammans med fogarnas utseende. Närbild, på mycket nära håll är det ytstrukturen som är den primära upplevelsen av materialet.

Genom att välja rätt produkter på rätt ställe undviker man onödiga sågningar och tar man även hänsyn till mötena mellan de olika materialen minskar man kostnaden för anläggningen, då kostnaderna stiger med ökad tillpassning, sågning och svinn. Läs mera i handboken ”Stadens Golv - Gestaltning med markbetong” av landskapsarkitekt Ann Bergsjö 

Läs mera →

Betongen är ett byggmaterial med anor från romarriket. Betongen kom till Sverige på 1870-talet och har sedan dess blivit en av de viktigaste produkterna inom bygg- och anläggningsindustrin.

Betongen har en viktig roll i stadsrummet. På gator och torg används marksten och plattor av betong för att differentiera ytorna och skapa olika rum i den offentliga miljön. Även på innerstadsgårdar, skolgårdar och trädgårdar används betong för att skapa samstämmighet och harmoni.  

Betongen är ett levande material som gör det enkelt att skapa en yta som både är estetiskt tilltalande och tillgänglig. Låt dig inspireras och i handboken ”Stadens Golv - Platser” av landskapsarkitekt Ulla Hårde.

Läs mera  →  

.

För att återupprätta gatan till sin ursprungliga roll som stadens livsrum, en gata för alla, krävs ett helt nytt synsätt vad gäller stadsbyggande och trafikplanering. Alla trafikslag skall kunna samsas och i områden där bilen har tillträde skall det ske till största delen på omgivningens villkor.

Bilisten måste lära sig att samsas med gående, cyklande och till och med lekande barn. Gatan och trafiksystemen kan inte längre formas utifrån ett särintresse utan måste omfatta en helhetssyn på staden.

Följande kvalitetsanspråk måste ställas på en gata:

• Trafiksäkerhet och trygghet
• Framkomlighet och tillgänglighet
• Orienterbarhet och tydlighet
• Gatans estetik och gestaltning

Läs mera i ”Gata för människor” →