Pdf Skapas och laddas ner...
Hamnar automatisk bland nerladdade filer.OK
Guider om hur du arbetar med marksten och dränerande beläggning
Dimensionera dränerande beläggningar och öppna konstruktioner
Behöver du fördröja ditt dagvatten, men vet inte hur du ska bygga? Vårt dimensioneringsprogram hjälper dig att enkelt dimensionera dränerande konstruktioner. Räkna på hur mycket trafikbelastning konstruktionen tål och hur mycket dagvatten du kan fördröja. Du får siffror på hur du ska utföra varje del av ditt bygge. Tack vara beräkningsmodeller som bygger på svenska förhållanden. Kostnadsfritt för alla att använda!
Du hittar dimensioneringsprogrammet här →
Så tillverkas plattor och marksten av betong!
Ända sedan 1926 använder vi betongmarksten för att bygga tåliga gator och torg i Sverige. Vid första anblick är det en enkel produkt. Men att utveckla och tillverka en stark, funktionell och klimatvänlig markbetong är mer komplicerat än de flesta tror.
En betongmarksten måste tåla frost, envis nötning och hög trafikbelastning. Och dimensionerna på varje marksten måste hållas inom snäva toleranser, annars passar inte stenarna i varandra när de ska läggas.
Allt börjar med att utveckla ett bra betongrecept. Cement, vatten och en ballast av stenkross blandas med lite färgpiment. För att sänka betongens klimatavtryck och öka markstenen styrka experimenterar tillverkarna med att ersätta en del av cementen med slagg och andra tillsatser.
När betongen är blandad hälls den i en form. Där vibreras den och packas under högt tryck för att bli så kompakt som möjligt. Maskinoperatören måste träffa rätt med massor av inställningar, så det krävs erfarenhet och känsla för att tillverka en bra betongprodukt.
Efter några sekunders gjutning formas produkten av. Nu är den formfast och åker vidare till kontroll av mått och vikt. Därefter härdas den under optimala förhållanden i en härdkammare i upp till två dygn.
Betongen fortsätter sedan att härda i mer än 100 år, samtidigt som den tar upp koldioxid från luften och långsamt omvandlas till kalksten. Så även om betong bidrar till utsläpp av koldioxid, så tar den tillbaks upp till två tredjedelar av utsläppen under sin livstid.
Efter härdkammaren staplas betongprodukterna på lastpallar som ställs på lager. Samtidigt görs stickprovskontroller av bland annat nötningshållfasthet, vattenabsorption och knäcktålighet. Resultatet är noga kvalitetskontrollerade markbetongprodukter, som med rätt tekniskt utförande kommer hålla i många år.
Hur får vi bärighet i en vattenfylld vägkonstruktion?
Föreläsning om BGG-system med Erik Simonsen (Svensk Markbetong/Heidelberg Materials Cement Sverige) och Kent Fridell (Edge). Om bärighet och vatten, dränerande markstensbeläggningar, öppna konstruktioner, materialegenskaper och ett svenskt forskningsprojekt.
BGG, eller Blå-Grön-Grå, är ett mångfunktionellt system där infrastruktur för dagvatten, vegetation och hårdgjord yta (B = dagvatten, G = vegetation och G = hårdgjorda ytor) är integrerat i en och samma konstruktionmed öppet förstärkningslager som bas.
Så bygger vi ett dagvattensystem som klarar dramatiskt ökade vattenflöden
Hundraårsregnen duggar tätt. När extrema mängder nederbörd överrumplar våra dagvattensystem uppstår skador för hundratals miljoner på en kvart. Samtidigt minskar grundvattnet ironiskt nog, med så många hårdgjorda ytor kan väldigt lite vatten infiltreras nedåt och fylla på reserverna.
Det låter som ett klimatproblem. Men i våra städer är det ett byggproblem och ett kunskapsproblem.
Vi kan inte ställa om, utan att tänka om. Nuvarande dagvattensystem har nått gränsen för hur mycket vatten det kan ta hand om, och därför måste vi börja bygga städer på ett annat sätt. Ett sätt som tar hand om dagvatten, växtlighet och transportbehov i en och samma konstruktion.
Lösningarna finns. De har forskats fram sedan 2011 i ett världsunikt projekt som heter ”Klimatsäkrade städer”, där Svensk Markbetong varit med tillsammans med RISE, Edge, Vinnova och en lång rad företag, kommuner och forskningsinstitut. Nu måste vi sprida den nya kunskapen till politiker och stadsplanerare, så att de kan börja använda den nya kunskapen i praktiken.
Den här filmen visar och berättar om de lösningar som forskats fram i projektet. Genom att bygga vägar som kan magasinera och fördröja dagvatten i själva vägkroppen istället för att leda ner i brunnar (läs flaskhalsar) kan vi bygga en infrastruktur som kan svälja långt större mängder nederbörd än dagens system. Och det kostar inte särskilt mycket mer. Att ta hand om de översvämningar som nuvarande system ger upphov till kommer bli mycket dyrare.
Hjälp oss sprida den här filmen så att fler blir medvetna om att det finns lösningar på ett växande samhällsproblem som drabbar privatpersoner, företag och samhällen i hela landet.
Så bygger du en dränerande beläggning!
Byggnation av 2800 kvadratmeter dränerande beläggning i Vara, Västra Götaland. Konstruktionen är helt utan brunnar, dräneringsledningar och ytliga vattenvägar, vilket ger mycket låga byggkostnader! Ytan är också helt utan fall! Perfekt när man behöver stapla på höjden!
Samtidigt gör man miljön en stor tjänst eftersom konstruktionen fördröjer och renar regnvattnet inne det förs vidare till dagvattensystem, recipient eller bildar nytt grundvatten.
Projektör Christoffer Allenby, Astrimant Entreprenör: Astrimant Byggherre: Henrik Darius Fastigheter AB För: Jem&Fix, Vara.
Hur fungerar en dränerande markstenskonstruktion?
I en dränerande markstenskonstruktion infiltrerar regnvattnet genom beläggningen och ned i konstruktionen. Här fördröjs och renas dagvattnet på ett naturligt sätt innan det förs vidare till dagvattensystemet eller bildar nytt grundvatten.
Konstruktionen har samma bärighet som traditionella konstruktioner och kan utföras helt utan brunnar och dräneringsledningar. Dessutom kan ytan byggas helt utan fall och det är en mycket bra lösning om man behöver stapla på höjden.
Hållbart samhälle!
För att få till ett hållbart samhälle måste vi förtäta våra städer ganska radikalt, menar Kent. Vi behöver minska biltrafiken och istället åka kollektivt, cykla och gå. Och då måste vi bo tätare och minska avstånden till allt vi behöver.
– I praktiken innebär det att vi måste få plats med fler funktioner på en och samma yta. För att klara det måste vi gå över till att jobba med mångfunktionella konstruktioner som i samma volym levererar flera infrastrukturer, för vi har inte utrymme att breda ut oss. Och det kostar för mycket, menar Kent Fridell, landskapsingenjör på Edge.
Så det handlar om att jobba med genomsläppliga ytor, som inte generar lika mycket avrinning. Man kan också jobba med gröna tak och att få in fler träd, eller andra typer fördröjningssystem.
Enligt Kent är det också viktigt att arbeta i en genomtänkt dagvattenkedja. – Det innebär att du lokalt jobbar med dränerande beläggningar, regnbäddar och liknande.
Översvämningsfritt!
Nu släpper Svensk Markbetong en ny handbok som visar hur du konstruerar dränerande markstensbeläggningar. En byggmetod som kan hjälpa oss att ta hand om den ökade nederbörden som klimatförändringarna nu ger upphov till. Därmed minskar risken för översvämningar och föroreningar i dagvattnet.
25 % mer nederbörd
Översvämningar blir allt vanligare i samhället och värre kommer det bli. Naturvårdsverket, med stöd av klimatforskare och meteorologer varnar för att nederbörden kan öka med uppemot 25 procent. Och intensivare skyfall leder till fler översvämningar i Sverige.
Samtidigt fortsätter vi att förtäta våra städer i allt snabbare takt, medan underhåll och nybyggnation av dagvattensystem går på lågfart. Det gör samhället allt sämre rustat att hantera ökade flöden.
"Kommer inte hålla"
– Det här kommer inte att hålla, menar Erik Simonsen, senior utvecklingsledare på Cementa Utveckling, som skrivit handboken.
Att klimatanpassa och underhålla befintligt ledningsnät skulle enligt branschorganisationen Svenskt Vatten kosta tre till sex miljarder kronor extra de nästkommande 20 åren. Klimatförändringarna tvingar oss att tänka nytt.
– Idag bygger vi brunnar, dräneringsrör och diken som leder dagvattnet till sjöar och vattendrag. Problemet är inte bara att bebyggelse och infrastruktur skadas av översvämningar. Ökade flöden leder också till att vattnet inte renas som det ska. Istället tar det med sig de ämnen som finns i samhället, som olja, tungmetaller, gödningsmedel och organiska föreningar till våra vattendrag, berättar Simonsen.
Vattnet rinner genom beläggningen
Men nya material och konstruktionsmetoder används i andra länder, som gör att hårdgjorda stadsmiljöer klarar högre vattenflöden.
– Det går ut på att vi använder hela vägkonstruktionen som fördröjningsmagasin för dagvattnet. Istället för att enbart använda brunnar så byggs markstensytor som låter vattnet rinna genom beläggningen och infiltreras i den underliggande konstruktionen. Där renas vattnet innan det transporteras vidare. Dagvattnet bidrar då till grundvattenbildning och minskar föroreningar i våra vattendrag, förklarar Simonsen.
Forskning visar att det håller
De invändningar som finns handlar om att konstruktionen inte skulle hålla för trafik och att de är svåra att underhålla, men det stämmer inte enligt Erik Simonsen.
– Konstruktionen är tänkt som ett komplement till traditionellt byggande och det finns extensiv forskning och erfarenhet att luta sig mot, både utomlands och i Sverige. I den nya boken går vi igenom hur sådana här ytor ska dimensioneras och konstrueras för att få rätt bärighet, men också hur drift och underhåll går till. Allt är baserat på forskning och evidens. Möjlighet att göra denna typ av konstruktion är dessutom inskrivna i årets utgåva av AMA-Anläggning 20, vilket är byggbranschens eget rättesnöre i fråga om vad som är fackmannamässigt utförande.
Hur förhindrar vi nästa stora översvämning?
I dränerande konstruktioner används mycket öppna material som kan magasinera 25-40 % av sin volym i vatten. Dvs i en 5 m bred gata kan upp till 1000 liter vatten magasineras och fördröjas per löpmeter gata. Detta motsvarar 200 mm nederbörd.
Dränerande konstruktioner är ett enkelt komplement som avsevärt kan avlasta ett föråldrat VA-system.
Trafikanalys
Så enkelt dimensionerar du överbyggnaden med vårt digitala verktyg- Steg 1: Trafikanalys
Det här är den första av två videor som visar hur du genomför en trafikanalys och hur du dimensionerar överbyggnaden till en markstensyta.
Innan du kan dimensionera överbyggnaden till en markstensyta så måste du genomföra en korrekt trafikanalys. Syftet med trafikanalysen är att ta reda på hur många och vilken typ av fordon som trafikerar ytan, så att du kan räkna ut vilken belastning din yta ska tåla.
Därefter använder du vårt dimensioneringsverktyg för att ta reda på vilka tjocklekar det ska vara på sättlager, bärlager och förstärkningslager. Det finns ett verktyg för kommunala ytor och ett för industri- och tungt belastade kommunala ytor som exempelvis bussgator.
Läs mera om trafikklassanalys →
Läs mera om dimensionering av kommunalyta →
Läs mera om dimensionering av industriyta →
Dimensionering
Så enkelt dimensionerar du överbyggnaden med vårt digitala verktyg- Steg 2: Överbyggnad
Att dimensionera överbyggnaden till en markstensyta har aldrig varit enklare.
Du behöver inte göra grova uppskattningar och du kan glömma all avancerad matematik och materialkunskap som krävdes förr. Nu behöver du bara en noggrant genomförd trafikanalys så kan du räkna ut vilken trafikklass du har med hjälp av vårt digitala verktyg för trafikklassanalys.
Därefter använder du vårt dimensioneringsverktyg för att ta reda på vilka tjocklekar det ska vara på sättlager, bärlager och förstärkningslager. Det finns ett verktyg för kommunala ytor och ett för industri- och tungt belastade kommunala ytor som exempelvis bussgator.
Läs mera om trafikklassanalys →
Läs mera om dimensionering av kommunalyta →
Läs mera om dimensionering av industriyta →
Stenmjöl vs Stenflis
Experiment: Vilket sättmaterial är bäst?
För att ta reda på svaret har vi gjort ett experiment där vi jämför hur väl olika material släpper igenom vatten.
I videon mäter vi infiltrationsförmågan, eller den ”hydrauliska konduktiviteten”, i tre olika material: stenmjöl 0/4, 0/8 och stenflis 2/4, även kallad makadam 2/4.
I Experimentet simulerar vi ett snabbt regn på 25 millimeter. Sedan mäter vi hur mycket vatten som rinner ner under ett sättlager av de olika materialen och hur snabbt det går. Efter 18 minuter har det runnit ner 2 deciliter av fem i de båda lådorna med stenmjöl. I lådan med stenflis har det runnit ner mer än dubbelt så mycket vatten: 4,5 deciliter. Eftersom stenmjöl suger åt sig så mycket vatten är det inte bra att bygga på. En liter material suger åt sig tre deciliter vatten.
Stenflis 2/4 eller 2/5 däremot suger endast upp en halv deciliter vatten per liter material. Det betyder att den fraktionen passar betydligt bättre för att att lägga plattor och marksten med. Kurvan för stenflis finns nu också med i handboken och i AMA Anläggning 20, vilket den inte gjort tidigare.
Så kontentan av det här är att stenmjöl ska inte användas som sättmaterial längre. Det ska däremot stenflis, eller makadam 2/4 eller 2/5.
All information du någonsin behöver veta om stenläggning finns i din ficka
Nu blir det lätt att lägga sten!
Vår nya webbplats är till för alla som jobbar med sten.
Vet du som projektör till exempel hur du ska dimensionera en bussgata? Vilken tjocklek det ska vara på förstärkningslagret? Vilket bärlager ska du använda? Vet du som stenentreprenör vilken fogtolerans som gäller? Vad får du ha för fogsprång? Vilken planhetstolerans är det som gäller? All information du någonsin behöver veta om stenläggning finns i din ficka.
På den nya webbplatsen finns också ett verktyg som gör att vem som helst enkelt kan trafikklassa och dimensionera förstärkningslagret för kommunala gator eller industriytor.
Ny handbok guidar till stenläggning på rätt sätt
Svensk Markbetong lanserar nu en ny handbok för hur markstensbeläggningar ska byggas. Samtidigt släpps ett digitalt verktyg som gör det enkelt att trafikklassa och dimensionera överbyggnaden för kommunala gator och industriytor.
18 år har gått sedan den förra handboken gavs ut. Den är branschens rättesnöre för hur en markstensyta ska konstrueras och anläggas och landskapsarkitekter använder den som kurslitteratur.
Ny uppdaterad handbok
Men branschen har utvecklats enormt och mycket i den gamla boken är numera inaktuellt. Därför släpper Svensk Markbetong nu Beläggning med plattor och marksten av betong, projektanvisningar och rekommendationer. En ny handbok, uppdaterad med moderna arbetsmetoder. Ett exempel är konstruktioner med bundet bärlager, som introducerats för att minimera spårdjupsutveckling. Allt i den nya boken går hand i hand med de nya krav som ställs i AMA-Anläggning 20.
– Det handlar om hållbarhet. Markbetong har många fördelar jämfört med andra material. Den har lång teknisk livslängd eftersom den är temperaturoberoende, står emot vridningar och tål mekaniskt slitage. Men om du dimensionerar eller bygger ytan på fel sätt så drar du inte nytta av materialets fördelar. Med den nya handboken kan alla anlägga marksten på rätt sätt, vilket ger ytor som håller, berättar Anders Junghage, en av bokens fyra författare.
Digitalt verktyg för enkel dimensionering och trafikklassning
På den nya webbplatsen finns också ett verktyg som gör att vem som helst enkelt kan trafikklassa och dimensionera förstärkningslagret för kommunala gator eller industriytor.
Få personer har kompetens att göra alla beräkningar som krävs för en korrekt dimensionering, vilket har resulterat i en del godtyckliga estimeringar genom åren. Men med det nya verktyget är det enkelt. Det hjälper dig räkna ut ytans trafikklass. Sedan fyller du i klimatzon, sten- eller plattstorlek och några andra värden. Därefter får du de mått och dimensioner som trafikklassen kräver.
– Det här verktyget kommer spara mycket tid och pengar, samtidigt som det hjälper branschen att leverera mer hållbara ytor i slutändan, säger Erik Simonsen, utvecklingsledare på Cementa, och en av personerna bakom Svensk Markbetong.