Belysning

BELYSNINGSASPEKTER
Gatubelysning är en viktig del i gatans utformning, bl.a. mot bakgrunden av att mörkertrafikolyckornas andel i genomsnitt utgör mer än 1/3 av alla olyckor. Detta trots att trafiken under mörker endast utgör drygt 1/4 av den totala trafiken. Den största orsaken till de ökande riskerna är naturligtvis den sämre sikten i mörker. Det är främst vid övergångsställen som mörkertrafikolyckor inträffar. Med ny kunskap om hur gatubelysningen kan påverka seendet i mörker, ökad användning av ljusa gatubeläggningar samt utnyttjande av moderna datortekniska hjälpmedel finns redan nu stora möjligheter att avsevärt förbättra trafiksäkerheten.

Gatubelysningens huvuduppgift
Gatubelysningens huvuduppgift är att skapa goda kontraster (ljushetsskillnader) mellan olika synobjekt och deras bakgrund. Synobjekten består t.ex. av motorfordon, cyklister, fotgängare, hinder och andra föremål. Den bakgrund som är dimensionerande är den horisontella trafikerbara ytan, där gatubeläggningen utgör den huvudsakliga ytan mot vilken synobjekt kontrasterar. Gatubelysningens effektivitet avgörs av trafikantens möjlighet att upptäcka ett objekt. För god synbarhet krävs en stor kontrast och liten bländning från armaturen. Gatubelysningen fungerar bäst vid det kontrastförhållande som erhålls när objektet framträder mörkare mot en ljus bakgrund (beläggning). På grund av speglingar i asfaltytan kan sikten inte förbättras med en ökad belysning utöver ett optimalt värde. På en betongbelagd yta däremot, kan sikten ytterligare förbättras med ökad belysning. Maximal synbarhet erhålls således med en mycket ljus beläggning, en person med mycket mörka kläder samt ett stort ljusflöde.

En vägbeläggnings ljushetsgrad
Den australiske professorn, Brian Shackel, har utfört undersökningar på olika beläggningstypers förmåga att reflektera ljus. Varje undersökt enhet belystes med två sorters ljus. Ett som simulerade dagsljus och ett annat som simulerade belysningen på gatunäten nattetid. Enligt Shackels undersökning är ljushetsgraden för betong ca 2 – 3 gånger högre än för asfalt. Björn Odemark har genomfört liknande undersökningar i Sverige med samma resultat.

Ekonomi
Björn Odemark har också gjort beräkningar som visar att man vid val av betong- istället för asfaltsbeläggning, med bibehållen trafiksäkerhet kan halvera drift- och underhållskostnadenför belysning .

Trafiksäkerhet
Ur trafiksäkerhetssynpunkt är en ljus beläggning att föredra, eftersom föremål på vägbanan då är lättare att upptäcka. Exempelvis har Björn Odemark studerat vägbeläggningstyp i en tunnel och teoretiskt konstaterat att högsta möjliga fordonshastighet, med hänsyn till trafiksäkert seende, vid belysning med ljusflödet 600 lumen/m tunnellängd, får följande utseende:

Vägbeläggningstyp          Fordonshastighet

Betong (Qo=0,13)                90 km/h

Asfalt (Qo=0,08)                  70 km/h

Miljöhänsyn
När man gör en genomgång av påverkande miljöfaktorer för en vägsträcka (LCA), kan man konstatera att det finns två poster som har en mycket stor påverkan på miljön: trafik och belysning. Genom att använda en ljus vägbeläggning, är det möjligt att minska belysningsbehovet med ca 50%.

Anläggnings- och driftkostnadsjämförelse:

SAMMANFATTNING AV BELYSNINGSASPEKTER

• Möjligheten att upptäcka ett objekt (oskyddad trafikant) är, på belysta gator och vägar, störst vid stor kontrast och liten bländning från belysningsarmaturen.
• Gatubelysning fungerar bäst vid det kontrastförhållande som erhålls när objektet framträder mörkare mot en ljus beläggning, t.ex. en person med mörka kläder mot en ljus betongyta.
• På en betonglagd yta kan sikten ytterligare förbättras med ökad belysning. Detta förhållande gäller inte på asfaltsytor, där endast speglingarna ökar efter att en viss gräns uppnåtts.
• Ljushetsgraden är ofta i storleksordningen 2 ggr högre för betong än för asfalt. Praktiskt betyder detta lägre anläggningskostnader och mycket lägre driftkostnader för betongbelagda ytor. Besparingar innebär också betydande miljöfördelar, eftersom belysning utgör en dominerande del av miljöpåverkan.
• En betongbelagd yta kan teoretiskt trafikeras med en högre hastighet än en asfaltsyta med samma trafiksäkerhet.