Pdf Skapas och laddas ner...
Hamnar automatisk bland nerladdade filer.OK
Gaturummets utformning skall leda till att trafikanterna uppför sig på ett lugnt och trafiksäkert sätt. Användningen av trafikskyltar skall minimeras och istället bör fysiska åtgärder som avsmalningar, upphöjningar av vägbanan, olika typer av beläggningar, planteringar m.m. åstadkomma en trygg, trivsam och, inte minst, vacker miljö.
Ytskiktens utformning är av speciellt intresse i sammanhanget, eftersom det i hög grad avgör hur trafikanten tar gatan i anspråk. Olika beläggningar, mönster, höjdskillnader etc. anvisar och ger struktur åt gatans olika funktioner. Ytskikten innebär således visuell kommunikation som trafikanten måste lära sig att utnyttja. I varje situation skapas en gatas grammatik, både allmängiltig och med dialektala särdrag.
-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-
-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-
TRE GRUNDLÄGGANDE GATUTYPER INOM BLANDTRAFIKNÄTET
Gångfartsgatan
Ingår i lokalnätet och är utformad för att vara ett gemensamt uterum för alla som bor eller har ärende längs gatan. Den är inte uppdelad i skilda banor för trafikslagen och kantstenar används inte. Därför behövs ledstråk eller liknande för att underlätta orienteringen för synskadade. Gångfartsgatan hastighetssäkras, detaljutformas och regleras så att bilarna har högst gångfart och lämnar de gående företräde. Särskilt utformade gångpassager behövs inte. Markerade parkeringsplatser och angöringsplatser kan förekomma. I övrigt råder parkeringsförbud.
30/30-gatan
ingår också i regel i lokalnätet, men vissa huvudgator kan också tillhöra denna grundtyp. Den har inte några cykelbanor men gångtrafiken har gångbanor avskilda med kantsten. Gående och cyklister kan korsa 30/30- gatan var som helst – i gatukors eller på sträckor. Gatan har därför inga särskilt utformade eller reglerade gång- eller cykelpassager, men funktionshindrade kan korsa bekvämt genom sänkta kantstenar eller förhöjda passager och liknande vid alla korsningar samt på andra platser där behovet att korsa gatan är stort.
I innerstaden tillgodoses en del av parkeringsbehovet på 30/30-gatorna. Parkeringsytorna är tydligt markerade– ofta med avvikande beläggning eller avskilda med låg kantsten eller gatstensrader.
50/30-gatan
ingår i regel i huvudnätet men särskilt i innerstaden är den ofta samtidigt lokalgata för de som bor, arbetar eller har butiker i husen längs gatan. Gatutypen kan också ibland förekomma som en delsträcka, i innerstaden, av en genomfart eller infart. Körbanan har normalt ett körfält i vardera körriktningen. Där det finns stor busstrafik kan också finnas särskilda, reserverade busskörfält. Gatan har både cykelbanor och breda gångbanor.
Målpunkterna för gående längs gatan och korsande cykelstråk är så lokaliserade att gång-och cykeltrafik kan styras till särskilda passager. Dessa är hastighetssäkrade för 30 km/tim. Där så erfordras och där stadsbilden tillåter har 50/30-gatan mittremsa och mittstängsel för att säkerställa att gående och cyklister korsar på avsedda platser. Gångpassagerna på sträckor och vid korsningar är utformade med hänsyn till barns, äldres och funktionshindrades behov. Där det behövs finns särskilda, tydligt avskilda ytor för angöring men kantstensparkeringen har begränsats så mycket som möjligt.
-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-x-
Från att man tidigare ganska slentrianmässigt utformade vårt gatunät, skall vi nu utifrån ett stort antal faktorer gestalta gaturum. Detta kräver, utöver funktionella och trafiktekniska kunskaper, också känsla för form och det visuella uttrycket. Gatan skall genom sin utformning klart visa bilar och andra tillrätta men också säga ifrån. Det är snarare ytskikten än skyltar som förmedlar en sådan direkt information. Det måste finnas en balans så att inte för mycket eller svårtolkad information ger ett kaotiskt intryck, eller skapar en stress. Det får heller inte vara otydligt och tamt så budskapet inte når fram.
Det gäller således att finna ett formuttryck för dessa nya gatutyper som inte kan reduceras till standardlösningar, utan måste anpassas till olika miljöer och situationer. Gatan kan vara mer eller mindre trafikerad, ligga mitt i stenstaden, i glesare förortsbebyggelse eller i ett villasamhälle. Den kan t.ex. gå förbi en skola eller ett dagis, vilket i hög grad påverkar de krav som ställs.
Det finns en omgivning och en historia att ta hänsyn till: byggnader, verksamheter, landmärken, rumsliga förhållanden, utblickar, minnesmärken m.m.
Gaturummet skall alltså utgöra en helhet och ha en skala som är avpassad för den tänkta trafikrytmen och dess omgivning. En väl utformad gata med lägre hastigheter ger färre olyckor, mindre buller och tryggare trafikanter. Den är framkomlig för alla, inklusive handikappade. Den inbjuder till aktiviteter och upplevs som trivsam och trygg. En sådan gata har också visuella kvaliteter.
Det behöver således inte råda något motsatsförhållande mellan trafiksäkerhet och god miljö, tvärtom. Med den redovisade helhetssynen stöder dessa ambitioner varandra.
Visuella kvalitéer i gaturummet skapar acceptans för genomförda trafiksäkerhetsåtgärder hos trafikanter, boende och andra berörda. Ofta smittar upprustningen av gatumiljön av sig på omgivningen genom att fasader, förgårdar, skyltar, m.m. renoveras. Det sker således ofta en vitalisering av omgivningen vad gäller handel, boende och andra verksamheter. En vacker offentlig miljö har ett kommersiellt värde och det påverkar fastighetsvärdena, men framför allt ger det identitet och livskvalitet.