Integrerade trafiklösningar

För att återupprätta gatan till sin ursprungliga roll som stadens livsrum, en gata för alla, krävs ett helt nytt synsätt vad gäller stadsbyggande och trafikplanering. Alla trafikslag skall kunna samsas och i områden där bilen har tillträde skall det ske till största delen på omgivningens villkor.

Bilisten måste lära sig att samsas med gående, cyklande och till och med lekande barn. Gatan och trafiksystemen kan inte längre formas utifrån ett särintresse utan måste omfatta en helhetssyn på staden.

KVALITETSANSPRÅK PÅ EN GATA
Trafiksäkerhet och trygghet
Risken för att dödas eller skadas allvarligt i trafiken bör fortlöpande minskas mot noll. De som går eller cyklar inom staden bör inte hindras eller störas av biltrafiken så att deras livskvalitet begränsas i avsevärd grad. Särskilt gäller att barn, äldre och funktionshindrade bör kunna förflytta sig tryggt och säkert mellan bostaden och sina vanligaste målpunkter.

Framkomlighet och tillgänglighet
Stadens gatunät bör utformas, dimensioneras och regleras så att gående, cyklister, busstrafikanter och bilister ges möjlighet att med rimlig lätthet få tillgång till stadens utbud och aktiviteter. Därvid bör barnens, de äldres och de funktionshindrades behov och prestationsförmåga vara dimensionerande. I de fall anspråken på framkomlighet för olika trafikslag står i konflikt med varandra bör framkomligheten för gående av olika kategorier samt för cyklister, busstrafikanter och utryckningsfordon prioriterasf öre biltrafikanternas anspråk på framkomlighet.

Orienterbarhet och tydlighet
Utformningen bör underlätta orienteringen för trafikanterna. Särskilt bör synskadades orienteringsbehov beaktas och prioriteras. Nätutformningen samt detaljutformningen av varje enskild gata bör ge tydlig och entydig information till trafikanterna om gatans trafikfunktioner och om önskvärt beteende för olika trafikantkategorier.

Gatans estetik och gestaltning
Gaturummen bör utformas så att gående, cyklister och bilister får färdas och vistas i en överblickbar och harmonisk miljö. Särskild omsorg bör läggas på gestaltning av viktiga stråk och platser där det sociala livet i stadens uterum kan stimuleras och många invånare kan flanera och mötas. Utformningen bör stärka övriga kvalitetsanspråk som trygghet, tydlighet, orienterbarhet m.m.

Var är det möjligt att använda integrerade trafiklösningar och hur skall de gestaltas? Idag har ett antal kommuner i någon mån börjat arbeta med detta. Begrepp som gårdsgator, lugna gatan och miljöprioriterade genomfarter bygger på integrerade trafiklösningar där bilens fördelar utnyttjats samtidigt som den i större eller mindre utsträckning anpassas till de mjuka trafikanterna.

I landet finns idag en rad exempel på  integrerade trafiklösningar där man kan studera hur samspelet mellan olika trafikantgrupper fungerar.  emellertid har flera länder på kontinenten längre och bredare erfarenhet än vi. I Holland var man pionjärer på 70-talet med s.k. »wohnerfgator« och i Danmark är man också långt framme. Det finns därför anledning att studera och ta intryck från dessa länder.

Själva idén med att tillåta blandtrafik kräver att trafikanterna accepterar gatans nya funktion och säkerhetsnivå. Gatans utformning måste uppmana till låga hastigheter eftersom just låg hastighet är avgörande för att minska antalet olyckor. Max 30 km/tim kan tillåtas och i vissa fall betydligt lägre hastighet. Hastigheten har naturligtvis också betydelse för bullernivån och för hur omgivningen upplever miljön.