Kan betongplattor spricka?

Plattor som inte ligger stilla kan spricka!

Den vanligaste orsaken till att en betongmarkplatta spricker är om den hamnar ur position i förhållande till omgivande plattor.

Förskjutning av plattor beror på att man inte fogat tillräckligt eller fogmaterialet försvunnit. Utan fogmaterial låser inte plattorna fast varandra. Dessutom försämras lastfördelningen mellan plattorna. 

Utan fogmaterial är det också fritt fram för vatten att infiltrera, vilket gröper ur sättmaterialet så att plattornas fundament blir instabilt. Dessutom får ogräs lättare fäste.

Samverkanskonstruktion är stark - om alla delar funkar som de ska

Beläggning och överbyggnad är en samverkanskonstruktion. Det betyder att olika material kompenserar varandras nackdelar genom att arbeta tillsammans som EN enhet. Så helheten blir större än summan av delarna. Armeringsjärn i betong är ett bra exempel på en samverkanskonstruktion.

I en beläggning samverkar plattorna med varandra genom att lasterna från trafiken sprids, via fogen, till intilliggande plattor.

Fogmaterialet är elastiskt och gör att beläggningen kan röra sig under belastningen. Beläggningen samverkar också med kantstöden som tar upp delar av trafiklasten och minskar risken för fogförskjutning.

Med sättmaterialet och bärlagret som fundament distribueras lasten till kantstöd och ner i överbyggnaden.

Men om någon av konstruktionens delar inte fungerar som den ska kommer belastningen på de enskilda materialen att öka. Och det i sin tur kan leda till spruckna plattor.

Utan fogmaterial är det fritt fram för vatten att infiltrera och ogräs att växa!

Fyllda fogar är bästa garantin för ospruckna plattor!

Förloppet, som startar med förlust av fogmaterial och slutar med instabilt sättmaterial, påverkar plattor med stora och lång-smala format mer än mindre format.

Detta är samma effekt som att du utan problem kan gå på en stor glasskiva som ligger på ett plant golv. Men lägger du samma glasskiva på några upplag i hörnen, så spricker den om du går på den. I båda fallen har glasskivan samma hållfasthet. Ju mindre glasskivan är desto mindre känslig blir den.

Den mest effektiva åtgärden för att säkerställa att plattor inte spricker, är att förhindra att förloppet startar, dvs att se till att fogarna är fyllda!

------------------------------ x ------------------------------ 

Viktigt med inspänning!

För att du ska slippa få fogförskjutningar och förlora fogmaterial, är det viktigt att spänna in beläggningen med kantstöd. Detta är särskilt viktigt där fordon bromsar, accelererar eller svänger - som i kurvor, korsningar eller vid farthinder.

Hur försvinner fogmaterialet?

Fogen är beläggningens elastiska komponent, och beläggningens bärighet är beroende av att fogen har rätt bredd och att den är ordentligt fylld.

Fogen i en nylagd beläggning är känslig och måste hållas under uppsikt under garantitiden. Ytan bör inspekteras med jämna mellanrum och kompletteras med nytt fogmaterial vid behov. Med tiden kommer fogen att komprimeras av trafik och stabiliseras av smuts och partiklar från omgivningen.

Många års uppföljning av kommunala ytor visar att på ytor där plattor har spruckit, har detta inträffat redan under första året. I första hand beror detta på brister i kontroll och skötsel av fogen.

Vid projekteringen läggs grunden!

I en väl projekterad överbyggnad är risken för att plattor ska spricka mycket låg. Viktiga punkter att tänka på är:

• inspänning av kanter med kantsten!
• rätt sättmaterial och tjocklek
• avvattning och vattenvägar på ytan
• dränering av överbyggnaden
• anslutning mot brunnar och övergången till andra beläggningstyper.

Vid projekteringen är det också viktigt att ytan utformas så att skötseln inte blir onödigt komplicerad.

Det är också mycket viktigt att du upprättar en enkel skötsel och underhållsplan, som innehåller kontroll- och skötselfrekvens av fogarna. För att se till att det sköts kan du som beställare kräva att den som har ansvar för skötsel och underhåll skriver dagbok över utfört arbete.

------------------------------ x ------------------------------ 

Använd rätt sättmaterial!

Sättmaterial har låg bärighet. Därför är det viktigt att sättlagret inte blir för tjockt, för då ökar risken för fogförskjutningar. Om bärlagret på grund av slarv blir för ojämnt är det därför en dålig idé att använda sättlagret som ett utjämningslager för att justera höjdskillnader bärlagret.

Utgå alltid ifrån att vatten kan tränga in i sättlagret. Bärlagrets överyta ska därför ha samma lutning som beläggningen så att vatten inte blir stående.

Sättlagret ska vara av makadam. Stenmjöl får INTE användas som sättmaterial! Stenmjöl innehåller hög andel finmaterial och fungerar som en svamp som suger åt sig vatten.

Om vatten blir stående i sättmaterialet uppstår en pumpande effekt från trafikbelastningen, där pulserande vatten luckrar upp fogmaterialet, görper ur sättmaterialet och accelererar förlusten av fogmaterial.

Rätt trafikklass!

Alla tillverkare trafikklassar sina produkter. Därför är det viktigt att genomföra en noggrann analys av trafiksituationen på den aktuella ytan, under projekteringen. Det är särskilt viktigt vid trånga sektioner, och områden där fordon bromsar, accelererar eller svänger.

Välj INTE en högre trafikklass än nödvändigt bara för att vara på säkra sidan. Ställ heller inte onödigt höga krav på tjocklek eller hållfasthetsklass. En högre trafikklass än nödvändigt kan inte kompensera för brister i utförande eller framtida skötsel.

Diskutera med din tillverkare om vilka plattor som är lämpliga på ytan.

Exempel där stenmjöl använts som sättmaterial. Vatten blir stående i sättmaterialet och pumpas upp genom fogen när fordon passerar.

Exempel från bussgata utan inspänning. Förlust av fogmaterial har inte åtgärdats och fogförskjutning uppstår.

------------------------------ x ------------------------------ 

Plattor som ligger stilla spricker inte: Kom-ihåg-lista!

Vid projektering:

• Analysera trafikklass noggrannt. Välj inte högre trafikklass än nödvändigt som ”säkerhetsfaktor”!
• Var noga med höjdsättning så att ytliga vattenvägar säkerställs.
• Ha tillräckligt tvärfall på ytan. Ytans tvärfall gäller alla lager i överbyggnaden.
• Säkerställ att anslutning till brunnar och inspänning är rätt höjdsatt
• Dela upp ytan i lämpliga segment och lås in med kantstöd. Ta särskilt hänsyn till trafiksituationen på ytan.
• Kontrollera att överbyggnaden är rätt dimensionerad för aktuell trafikklass.
• Föreskriv makadam som sättlagermaterial (stenmjöl får ej användas!).
• Välj plattor i samråd med tillverkaren.
• Projektera läggningsmönster så att du slipper onödiga kapningar av plattor.
• Planera utformningen med hänsyn till produkternas bygg- och modulmått.
• Använd kompletteringsdetaljer för bättre anpassningar.
• Planera ytan så att framtida skötsel inte blir onödigt komplicerat.
• Ta fram en detaljerad plan för egenkontroll, dokumentation och uppföljning. Specificera hur fotodokumentation ska gå till.
• Ta fram en detaljerad kontroll- och skötselplan och bestäm hur detta ska redovisas. Planen bör vara detaljerad kring vilka arbetsuppgifter som ingår, hur de ska genomföras och lämplig utrustning.

Vid utförande:

• Använd utbildad personal.
• Kontrollera att bärlagret är tillräckligt packat, har rätt nivå och att eventuella ojämnheter inte överskrider givna toleranser i AMA Anläggning.
• Var noggrann med packningen kring brunnar och andra anslutningar.
• Använd inte sättmaterial för utjämning av höjdskillnader i bärlagret.
• Kontrollera att plattorna läggs med rätt fogbredd (2 - 5 mm), inte kant i kant.
• Var noga med att plattorna läggs i nivå. Nivåskillnader ökar belastningen ock risken för förlust av fogmaterial.
• Använd torrt fogmaterial, efterfoga upprepade gånger.
• Om möjligt låt överblivet fogmaterial ligga kvar på ytan.
• Säkerställ och fotodokumentera egenkontroll.

Vid skötsel:

• Utbilda personal om hur de olika arbetsmomenten hör ihop.
• Använd rätt utrustning.
• Efterfoga enligt skötselplan, samt vid behov. Använd torrt fogmaterial.
• Dokumentera ingående arbetsmoment noggrannt.
• Skicka dokumentation av skötseln till beställaren.

Du kanske också är intresserad av:

→ Kan vi ställa om infrastrukturen för ett nytt klimat utan att ändra vårt sätt att bygga?
→ Vad är trafikklass?
→ Därför är det viktigt att använda rätt trafikklass
→ Hur trafikklass och andra faktorer påverkar överbyggnaden