Så estimerar du trafikklass för yta i stadsmiljö

Infrastrukturprojekt är dyra investeringar för samhället, och att välja för hög trafikklass kostar pengar och ger onödigt stor klimatpåverkan. I städer är det kanske extra svårt att estimera trafikklassen eftersom du behöver du ta hänsyn till en lång rad olika fordonskategorier.

Segment som genererar trafik

I en stad arbetar normalt flera fordonskategorier som du behöver ta hänsyn till när du ska bestämma trafikklass för ett objekt:

• Personbilstrafik
• Lokaltrafik
• Varutransporter
• Avfallshantering
• Bygg- och anläggningstransporter
• Drift och underhållsfordon

Hur mycket av respektive kategori som kommer påverka ett planerat objekt varierar från fall till fall, men du får inte utesluta någon kategori innan du har analyserat situationen.

Fordon i Sverige

I Sverige finns 6 miljoner registrerade fordon i trafik. Knappt 5 miljoner är personbilar, 600 000 lätta lastbilar, 90 000 tunga lastbilar (> 3,5 ton totalvikt) och 14 000 bussar. 60 procent av alla tunga lastbilar har en totalvikt på över 26 ton.

 

Antal tunga lastbilar efter totalvikt (kg). Åren 2011–2020.

 

------------------------------ x ------------------------------

 

Fordon för drift och underhåll

Fordon för daglig skötseln av stadens ytor är ofta små. Från kommunens driftsenhet kan du få uppgifter om vilken fordonspark som används och hur den dagliga skötseln planeras. Från detta kan du uppskatta antal, vikt och frekvens.

Snöröjningsfordon (och fordon för bortforsling av snö) kan däremot vara större och tyngre. Vid stora snöfall kallas ofta alla tillgängliga fordon in, vilket innebär att även de allra största hjullastarna (t ex Volvo L90H) används.

De hjullastarna har ofta 7 - 8 tons vikt per axel. Men när skopan fylls av snö så ändras lastfördelningen. Vikten av snön gör att merparten av fordonets och snöns vikt hamnar på framaxeln. Vid särskilda förhållanden (till exempel kramsnö) ökar framaxelns vikt till nästan det dubbla.

Hur ofta detta kommer hända är nästan omöjligt att uppskatta. Snöröjning görs dock under en period på året då överbyggnaden är frusen och inte särskilt känslig för överlaster. Att försumma detta specialfall från trafikberäkningen ger sannolikt ingen större effekt.

Kommunens driftsenhet kan ge dig information om den normala frekvensen för snöröjning och vårsopning, och vilka fordon som används. Utifrån det kan du beräkna antal, vikt och frekvens.

Vårsopningen är viktig att inkludera eftersom den sker under en tid på året då överbyggnaden är särskilt känslig för belastning (tjällossningsperioden). Vårsopningen görs också ofta med relativt tunga fordon.

 

------------------------------ x ------------------------------

 

Bussar och lokaltrafik

Bussar och annan lokaltrafik har för det mesta en förutsägbar körsträcka. Kollektivtrafik avviker sällan från sin rutt. Bussgator och hållplatser utsätts för särskild belastning, och därför är det viktigt med blir platsspecifika lösningar som exempelvis inspänning och kantstöd. För att kunna göra en korrekt dimensionering är det viktigt att noga uppskatta fordonstyp och frekvens.

Du kan få uppgifter om fordonsparken och trafikfrekvens av ansvarig kommunal enhet, Region eller utsedd transportör.

När det ska byggas nya bostadsområden kan uppgifter om antal invånare ge dig möjlighet att uppskatta trafikmängden i området. Om trakten är en hub för annan lokaltrafik så ökar behovet av lokaltrafik.

Varutransporter

Frekvensen av varutransporter styrs i stor utsträckning av vilken näringsverksamhet som bedrivs i området. Affärer behöver kontinuerligt varutransporter.

Affärer med handel över disk behöver sällan särskilt tunga transporter. Däremot kan transporterna vara många.

Dagligvaruhandeln kan ha många transporter in- och ut. En matvaruaffär får minst en (och ibland flera) dagliga transporter för varje varuslag (kolonial, dryck, kylvaror, frukt, bröd och mejeriprodukter). Leveranser sker även på helgerna, men bara kanske hälften så många som på vardagar.

Andra typer av butiker (t ex servicebutiker, klädaffärer m fl) har betydligt färre intransporter per vecka.

En studie i Göteborg visade att dagligvarubranschen stod för ca 30% av godstransporterna i staden. Livsmedelsbutiker fick i snitt 70 leveranser per vecka och andra typer av butiker snittade på 20 leveranser per vecka. 30% av livsmedelsbutikernas leveranser var bröd, vilket inte är särskilt tungt.

Räkna också med varutransporter till- och från privatbostäder i din beräkning.

Avfallshantering - Sophämtning

Alla butiker behöver också uttransporter som exempelvis sophämtning. Antalet varierar med typ av affär och affärens storlek, men räkna med minst tre per vecka.

Även privatbostäder genererar avfallstransporter. Utslaget på hela befolkningen gav varje svensk upphov till 466 kg kommunalt avfall 2020. För flerbostadshus hämtas sopor en till två gångar per vecka.

Kommunen kan ge dig uppgifter om fordonspark och frekvens för avfallshanteringen. Även Avfall Sverige och Naturvårdsverket har information och statistik över avfallshanteringen i landet.

 

------------------------------ x ------------------------------

 

Bygg- och anläggningstransporter

Vid byggnationer används ofta stora och tunga fordon som i hög grad belastar en vägkonstruktion. Anläggningstransporter har normalt stora restriktioner på hur in- och utfart från byggarbetsplatser får ske.

Å andra sidan sker nybyggnationer ofta i etapper och enskilda delområden byggs upp ett efter ett. Då finns det en risk att transporter förvillar sig eller genar igenom redan färdiga områden. Detta bör du ta hänsyn till när du uppskattar trafikklass.

Personbilstrafik

Personbilar är det vanligaste trafikslaget i Sverige. Per fordon är det också det trafikslag som bryter ner vägkonstruktionen minst. Däremot kan den ackumulerade effekten av alla personbilar bli utslagsgivande, särskilt för mindre ytor.

De flesta kommuner har utarbetat normer och policys för mobilitet och parkering. Därför har de ofta god översikt över hur många fordon som rör sig i staden och hur.

Vid flerbostadshus beror bilinnehav och parkeringsbehov av faktorer som bl a bostadens läge, närhet till service, kollektivtrafikförsörjning, boendetäthet och lägenhetsstorlekar.

Med hjälp av det så kallade parkeringstalet (behovstal) kan du få reda på hur många fordon du behöver ta hänsyn till vid trafikklassbestämningen. Parkeringstal är ett begrepp som används vid planering och utveckling av bostäder och verksamheter. Det uttrycks vanligen som bilplatser per 1000 kvadratmeter verksamhets- eller bostadsyta, eller som bilplatser per lägenhet.

Parkeringstalet regleras ofta i den kommunala parkeringsnormen, där de kan vara mer eller mindre flexibla eller helt projektspecifika.

I Stockholm är bilinnehavet i staden exempelvis 0,3–0,6 bilar per lägenhet. I Malmö är motsvarande siffra mellan 0,6 och 1,1.

 

------------------------------ x ------------------------------

 

Trafikmätning

Många kommuner mäter trafiken för att kunna göra prognoser av hur stor del av vägnätets kapacitet som nyttjas. Mätningarnas omfattning varierar dock beroende på kommunens storlek.

Trafikräkningar kan komma från flera källor. De vanligaste automatiska räkningarna görs med slang, induktionsslingor och videoutrustning, eller kommer från detektorer i trafiksignalsanläggningar. Dessutom görs manuella trafikräkningar.

Normalt identifieras många olika fordonsklasser till antal, men inte vilken vikt de har. Då behöver du uppskatta fordonsgruppernas B-faktor (enskilda fordons nedbrytande förmåga, se vidare Blogg: Vad är trafikklass?).

Du kan få underlag för detta genom Trafikverkets databas ”Vägtrafikdata” eller i första hand mätningar som genomförts av kommunen.

Du kan använda Trafikverkets mätningar som ledning i din beräkningen. Men kom ihåg att mätningarna görs på landsväg och att landsvägstransporter kan vara avsevärt tyngre lastade än varutransporter i stadsmiljö.

Svensk Markbetongs digitala hjälpmedel

För att underlätta beräkningen av trafikklass har Svensk Markbetong tagit fram digitala hjälpmedel.

Med utgångspunkt av ett stort antal fordonsgrupper kan du enkelt beräkna vilken trafikklass ditt objekt tillhör.

I programmet anger du hur många fordon av varje fordonsgrupp som belastar ytan per dag. Om din yta trafikeras av fordon som inte passar de fördefinierade fordonsgrupperna kan du skapa egna fordonsgrupper.

Du kan fritt välja dimensioneringsperiod och årlig trafiktillväxt i beräkningsprogrammet.

Svensk Markbetongs digitala hjälpmedel hittar du här →

Du kanske också är intresserad av:

→ Vad är trafikklass?
→ Därför är det viktigt att använda rätt trafikklass
→ Standardaxlar och fyrpotensregeln
→ Hur trafikklass och andra faktorer påverkar överbyggnaden

 

------------------------------ x ------------------------------

 

Referenser

Pettersson M (1999). Innerstadens varudistribution – Förutsättningar för en samordnad varudistribution, Inst. För Stadsbyggnad, Chalmers tekniska högskola, Göteborg.

Andersson, Jonas (2003). Samdistribution av styckegods – problemöversikt och en fallstudie. Avd. för Trafikteknik, Inst. för Teknik och Samhälle, Lunds Tekniska Högskola.

Trafikanalys (2003). Fordon 2020.

Riktlinjer för projektspecifika och gröna parkeringstal i Stockholms stad (20015). Stockholm Stad

Parkeringspolicy och Parkeringsnorm för bil, mc och cykel i Malmö (2010). Malmö stadsbyggnadskontor.

Parkeringstal för Uppsala - Riktvärden för parkering på kvartersmark (2015). Uppsala Kommun.