Pdf Skapas och laddas ner...
Hamnar automatisk bland nerladdade filer.OK
För överslagsdimensionering med trafikklassbestämning enligt avsnitt "Trafiklast" kan följande dimensioneringsgång användas. För en mera utförlig beräkning av samtliga typer av konstruktioner kan beräkningsprogrammen på Svensk Markbetongs hemsida (Trafikklassanalys) användas.
Överbyggnad med marksten dimensioneras enligt figur 4.2, samt tabell 4.8 eller tabell 4.9. Om beräknad förstärkningslagertjocklek understiger 200 mm utgår det och ersätts med bärlagermaterial så att rätt total tjocklek uppnås. Obundet bärlager skall alltid vara 80 mm och bundet bärlager minst 55 mm.
Arbetsgång
Punkt 1–6 gäller dimensionering med hänsyn till bärighet, punkt 7 gäller justering med avseende på materialtyp och punkt 8-9 justering för eventuell tjälfarlighet.
1. Bestäm trafiklast och trafikklass enligt avsnitt "Trafiklast". Dimensionering enligt Svensk Markbetongs förenklade metod gäller t o m trafikklass 2.
2. Fastställ materialtyp i terrassen enligt tabell 4.1 (avsnitt "Geologi-Terrassmaterial-Klimat").
3. Välj typkonstruktion enligt avsnitt "Val av konstruktion" och figur 4.2.
4. Trafikklassen, typkonstruktion samt uppgifter om trafiksituationen för ytan ger den information som möjliggör val av marksten med hänsyn till format (längd, bredd och tjocklek) och form. Detta har tillsammans med läggningsmönstret betydelse för beläggningens stabilitet och lastfördelande egenskaper. Varje tillverkare tillhandahåller information om vilken trafikklass respektive produkt är lämpad för.
5. Överbyggnaden och de olika materiallagrens tjocklek framgår av tabell 4.8 för obundna överbyggnader och tabell 4.9 för överbyggnad med bundet bärlager.
6. Överbyggnadstjockleken är i tabell 4.8 och tabell 4.9 beräknad med 80 mm marksten för trafikklass 1 till 4. Om en annan tjocklek används ska den totala överbyggnadstjockleken justeras enligt tabell 4.10. Om t ex 60 mm tjock sten används för trafikklass 1, ska förstärkningslagrets tjocklek ökas med 50 mm. Om däremot 100 mm tjock sten används, kan förstärkningslagrets tjocklek minskas med 35 mm. Varje tillverkare tillhandahåller information om vilken trafikklass respektive produkt är lämpad för.
7. Av naturresursskäl ska krossat material eftersträvas. Om okrossat material ska användas istället för krossat material ska förstärkningslagrets tjocklek justeras enligt tabell 4.11. Även återvunnen krossad betong kan användas som förstärkningslager och likställs normalt med krossat stenmaterial. Som bärlager får krossad betong endast användas till gång- och cykelvägar.
I områden där dimensionering görs med hänsyn till tjällyftning, ska detta även göras för markstensöverbyggnader. Punkt 8–10 gäller dimensionering med hänsyn till tjällyftning.
8. Bestäm tjälfarlighetsklass enligt tabell 4.2 och klimatzon enligt figur 4.1 (avsnitt "Geologi-Terrassmaterial-Klimat).
9. Kontrollera den totala överbyggnadstjockleken med hänsyn till tjällyftning enligt tabell tabell 4.12.
10. Överbyggnadstjocklek har nu räknats fram med hänsyn till bärighet (punkt 1–7) och tjällyftning (punkt 8–10). Största tjocklek är dimensionerande och ska väljas.
Vanligtvis används tjocklekarna 60 mm för trafikklass 0 och 80 mm för trafikklass 1–4. Vid särskilda omständigheter, t ex spårbundna bussgator, svängande bromsande trafik eller höga punktlaster etc. rekommenderas 100 mm tjock sten. Varje markbetongtillverkare har uppgift om vilken trafikmängd respektive produkt är lämpad för.
Eventuell justering av förstärkningslagrets tjocklek med hänsyn till produktens tjocklek görs enligt tabell 4.10. Om beräknad tjocklek på förstärkningslagret understiger 200 mm utgår det och ersätts med obundet bärlagermaterial så att rätt total tjocklek uppnås. Obundet bärlager skall alltid vara minst 80 mm.
Redovisning
I handlingar som beskriver överbyggnad ska följande anges: