Uppbyggnad av överbyggnaden

Överbyggnadens olika delar är förstärkningslager, bärlager och slitlager. Det består av sättlager, fogar och marksten/plattor av betong. Överbyggnaden vilar på terrassen. Fogarna mellan markstenarna/plattorna ska fyllas med fogmaterial.

 

 

Terrass
Terrassen är gränsytan mellan överbyggnaden och de i huvudsak naturliga jord- och bergmassorna inom schakt- respektive fyllnadsområdet. Ett materialskiljande lager av geotextil ska användas om det finns risk för materialvandring.

Förstärkningslager
Förstärkningslagret vilar på terrassen. Det ska vara jämntjockt och packat enligt gällande AMA Anläggning. Den valda beläggningens lutning gäller även här. I förstärkningslagret kan med fördel återvunnen krossad betong användas. Kornstorleksfördelningen ska uppfylla kraven enligt gällande AMA Anläggning. Förstärkningslagrets tjocklek bestäms av den dimensioneringen som görs (se kapitel Dimensionering).

Vid utläggning av bundet bärlager bör förstärkningslagrets ovanyta avjämnas med ca 30 mm 0/32. Förstärkningslager till öppna dränerande konstruktioner dimensioneras och utförs enligt separat handbok, Fördröjning av dagvatten med dränerande markstenskonstruktioner (2019).

Bärlager
Bärlagret kan bestå av obundet krossat material (t ex 0/32 mm), bitumenbundet (t ex AG) eller cementstabiliserat material (t ex CG). Bärlagret ska ha en plan överyta och vara packat enligt gällande AMA Anläggning. Krav på bärlagrets jämnhetstolerans, nivå och packning ska följa gällande AMA Anläggning enligt kategori B. Kornstorleksfördelningen ska uppfylla kraven enligt gällande AMA Anläggning. Bärlager till öppna dränerande konstruktioner dimensioneras och utförs enligt separat handbok, Fördröjning av dagvatten med dränerande markstenskonstruktioner (2019).

Om bundna bärlager används, t ex om det förekommer mycket stora trafiklaster, måste dräneringen av sättlagret vara säkerställd. Bundna bärlager ställer andra krav på sättmaterialets tjocklek och kornstorleksfördelning. Bundna bärlager utförs enligt AMA Anläggning som ger vidare referenser till Trafikverkets tekniska krav för vägkonstruktion.

Sättlager
Sättlagret utgör underlaget (bädden) för markstenen eller plattan och ska bestå av ett 30 mm jämntjockt lager för obunden överbyggnad och ett 30–50 mm jämntjockt lager för bunden konstruktion. Sättmaterial får ej användas för att justera ett ojämnt bärlager. Material ska vara enligt gällande AMA Anläggning, dock tidigast utgåva 2020.

Sättmaterialet ska också ha den egenskapen att det förhindra att vatten blir instängt i konstruktionen. Två olika typer av sättmaterial finns att tillgå beroende på applikation enligt tabell 3.1. Sättmaterialet måste anpassas till fogmaterialet. Sättmaterialet ska bestå av korn från bergarter som inte vittrar. Det är av yttersta vikt för sättlagrets funktion att de kurvor som anges i denna bok, alternativt AMA Anläggning 20, följs.

 

 

 

Fogmaterial

Fogen är en väsentlig del av beläggningen och det är viktigt att fogen är fylld under hela brukstiden för att beläggningen inte ska bli instabil. Komplettering av fogmaterialet ska göras vid behov och under första halvåret. Plattor och marksten ska läggas med 2–5 mm fog och justeras in så att linjer och tilltänkta mönster uppnås. Mot fasad, granitbeklädd trappa eller dylikt ska fog vara 10–20 mm. Fog mot inspänning och kantstöd ska vara 2–5 mm. Obundet fogmaterial utgörs av material enligt gällande AMA Anläggning, dock tidigast utgåva 20. Fogar till dränerande markstensbeläggningar utförs enligt separat handbok, Fördröjning av dagvatten med dränerande markstenskonstruktioner (2019).

Fogmaterialet ska bestå av korn från bergarter som inte vittrar. Torrt fogmaterial eftersträvas vid fogningen då den lättare tränger ned i fogen.

 

 

Marksten/plattor
Marksten och plattor utgör markbetongkonstruktionens slitlager. Format och egenskaper beskrivs under "Egenskaper".

Kantstöd
En förutsättning för att förhindra fogförskjutning är rätt monterade kantstöd. Kantstöd av betong ska monteras enligt AMA Anläggning och deklareras enligt SS-EN 1340. Vid tungt belastade ytor ska kantstöd sättas i betong, med motstöd av betong. Detta för att skapa en fullständig inspänning. Vid förändring av vägens bredd (avsmalning o dyl) kan kantstöd sättas rakt över körbanan för att ytterligare öka inspänningen av olika delytor. Dessa ska då sättas så att markbeläggning hålls intakt utan kapningar. Beläggningen ska sättas 5–10 mm över angränsande kantstöd. Närmast kantstödet rekommenderas utspetsning med betong. Kantstöd bör även sättas vid anslutning till andra beläggningar, t ex asfalt. Kantstöd ska monteras med synlig fog, ca 5 mm. Fog mot kantstöd och inspänning ska vara 2–5 mm. Fog mot fasad eller annan begränsning inte avsedd för inspänning ska vara 10–20 mm.