Grått, blått och grönt

Behovet av bostäder är stort, framförallt i storstäderna, och i jakten på byggbar mark blir namnlösa parker och allmänningar i allt större grad föremål för exploatering. Bostadsbyggande sker även i stor utsträckning genom förtätning av befintlig bebyggelse. Bostadsbebyggelse kräver vägar och torg för att tillgodose samhällets behov av service och transporter. Detta medför att grönområdena blir färre och färre i allt snabbare takt. Samtidigt kommer förändringar i klimatet att medföra mer och intensivare nederbörd framöver. Genom stadens hårdgjorda ytor sker ingen naturlig infiltration av regnvattnet.

Städernas förtätning ökar ytavrinningen, minskar naturliga avrinningsområden och ökar påfrestningarna på befintliga dagvattensystem som ofta inte mäktar med. Samtidigt eftersträvas en utveckling mot en mänskligare stad där växtlighet och gröna stråk har en naturlig plats i gaturummet. Med traditionell byggteknik har förhållandet mellan det gråa (hårdgjorda ytor), gröna (växtlighet) och blåa (dagvatten) förorsakat konflikt.

Inom det svenska VINNOVA finansierade projektet ”Klimatsäkrade systemlösningar för urbana ytor” (www.klimatsakradstad.se) har det undersökts hur traditionella vägkonstruktioner kan utvecklas så att dessa också ska kunna användas för att omhänderta dagvatten, samtidigt som de skapar bra betingelser för träd och annan växtlighet. Resultaten från projektet demonstrerar otvetydigt att det går att bygga överbyggnadskonstruktioner med hög bärighet som samtidigt fungerar som ett naturligt led i en hållbar dagvattenhantering. Dessutom ger det möjlighet för en väl fungerande etablering av träd och växtlighet.

Men samtidigt behöver vi ha en prioritering mellan grått, blått och grönt om vi vill maximera vissa förutsättningar. Till exempel är brist på rotningsbar volym ett mycket vanligt problem för stadsträd som växer i traditionellt använda täta material för bär- och förstärkningslager. För att träden ska kunna utvecklas till trivselskapande element i gatumiljö så har s k skelettjordar utvecklats [25]. Skelettjord är vanligtvis en blandning av grov makadam (100–150 mm) och fukt- och näringshållande växtjord som ger utmärkta tillväxtbetingelser för stadsträd. Däremot visar belastningsförsök att denna typ av konstruktion har begränsningar med avseende på tillståndsutveckling jämfört med andra konstruktioner (som möjligtvis inte har samma positiva effekt på tillväxten) [6]. Därför är det viktigt att väga de förutsättningar man vill maximera mot exempelvis hur mycket trafik som ska tillåtas på samma konstruktion. I förlängningen är det därför viktigt att trafikklasserna används för det de är avsedda för - att beskriva belastningen på konstruktionerna. De ska inte användas godtyckligt som en säkerhetsfaktor för att ta höjd för bristande utförande eller brist på information om aktuell trafik.