Dränerande markstensbeläggning

Dränerande markstensbeläggning kan tekniskt beskrivas som en halvelastisk beläggning eftersom den är både styv och elastisk. Till skillnad från asfalt består markstensbeläggningen av styva enheter som är förbundna med varandra av elastiska fogar av krossat obundet material. Beläggningen har lång livslängd, precis som betong i allmänhet. Förutom att fungera som lastspridande material, säkerställer även beläggningens fog att dagvatten kan dränera ned till underliggande lager. Vatten dräneras antingen genom fogen eller via perkolationsöppningar. Större fogarea ger initialt något högre infiltrationskapacitet men ger samtidigt lägre lastspridande förmåga. För trafikbelastade ytor bör tillgänglig fogarea vara 8–10 procent. För obelastade ytor kan tillgänglig fogarea för infiltration ökas till ca 20 procent vid behov. Den absolut viktigaste faktorn för beläggningens infiltrationskapacitet är dock fogmaterialets infiltrationsförmåga (se vidare avsnitt "Fog- och sättmaterial" och "Igensättning av fogar") [19].

Enligt brittiska byggnadsregler sätts minimum infiltrationskapacitet för ny beläggning till 2 500 mm/h [2], [10]. Jämfört med nederbördsintensiteter som förekommer i Sverige är detta ett mycket högt värde som även kompenserar för avtagande infiltrationsförmåga över tid (se avsnitt "Nederbördsdata"). De riktlinjer för kornstorleksfördelning och permeabilitet som ges i denna handbok resulterar dock normalt till en infiltrationskapacitet för beläggningen som väl överstiger 2500 mm/h. Inom projektet ”Klimatsäkrade systemlösningar för urbana ytor” uppmättes beläggningarnas infiltrationskapacitet till mellan 10 000 – 15 000 mm/h [7]. Även vid mycket kraftig igensättning och bristande underhåll kommer fogarnas dräneringsförmåga väl motsvara dimensionerande nederbördsintensitet (se vidare avsnitt "Igensättning av fogar").

Dränerande betongmarksten tillverkas enligt SS-EN 1338 och finns i ett flertal format. Slutligt val av dränerande betongmarksten bör göras i samverkan med tillverkaren.