Överbyggnadslager

Ett friktionsmaterials stabilitet (inte att förväxla med styvhet eller bärighet) beror i hög grad på finfraktionen. Finfraktionen underlättar packning genom att fungera som ”smörjmedel” på samma sätt som vatten när materialet utsätts för dynamisk belastning. Vid triaxialförsök uppmäts normalt ingen signifikant skillnad mellan styvhet hos material med hög respektive låg andel 0–2 fraktion. Det innebär också att risken för horisontell glidning inte förändras märkbart vid övergång till dränerande produkter.

Material med låg andel finfraktion upplevs ofta som svårpackade. Det svenska forskningsprojektet ”Klimatsäkra systemlösningar för urbana ytor” [6] ledde till två tydliga slutsatser:

1. Att det packningsförfarande som anges i AMA Anläggning inte är tillräcklig.
2. Att packningen alltid bör kontrolleras med statisk plattbelastning innan nästa lager läggs ut enligt Trafikverkets krav TRVKB 10 [17].

Dessa slutsatser gäller även välgraderade material för traditionella överbyggnadskonstruktioner.

Arbetstekniskt ar det ingen större skillnad att arbeta med dränerande material jämfört med traditionellt vagbyggnadsmaterial. For ytterligare anvisningar hänvisas till Svensk Markbetong ”Beläggning av plattor och marksten av betong” [15].